Rutger Macklean
Om enskiftet och den nya skolan
Jordrevolutionen på 1700-talet är en av de få genomgripande förändringarna i vårt svenska samhälle. Levnadsvillkoren och livsmiljön kom att förändras i grunden av enskiftet. Detta inleddes på Svaneholms gods i Skåne 1783 på initiativ av friherre Rutger Macklean och genomfördes av hans medhjälpare lantmätaren Carl Gideon Wadman.
Enskiftet var ingen lantbruksreform. Det var en revolution av hela det svenska samhället med jordbruket som utgångspunkt; socialt, ekonomiskt, politiskt och kulturellt.
Mackleans exempel, som omfattade Svaneholms gods (Skurups socken) blev lag för Skåne 1803 och för resten av Sverige 1827. Det har haft en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen fram till vår tid.
Enskiftet blev, genom rationaliseringen av jorden och införandet av penninghushållningen, en direkt förutsättning för industrialismen. Utflyttningen ur byalagen ledde så småningom till uppkomsten av folkrörelserna (till exempel frikyrko- och nykterhetsrörelsen) och delvis till uppkomsten av arbetarklassen. Den ledde också till emigrationen till Amerika. En mer direkt följd blev den fria sockenstämman och den kommunala självstyrelsen, vilka utgjorde en grogrund för ändrade tankesätt och nya värderingar i samhället.
Praktiskt innebar enskiftet en ny fördelning av jorden. På Mackleans uppdrag förvandlades omkring 2 000 jordlotter till 74 hemman, vart och ett i sammanhängande areal. De gamla byalagen upphörde och de fyrlängade gårdarna i Skurups sockens byar revs. Ute på de nya ägorna uppfördes istället trelängade gårdar i så kallad mackelering, det vill säga stråtäckta hus, gjutna av halmblandad lera. Till detta kom nya grödor och nya brukningssätt. En nyhet var upptäckten att baljväxter kan binda kväve i jorden. Odlingen av klöver, vicker och ärtor gav därför näring åt följande års gröda på åkrarna.
Macklean lät dessutom tillverka en ny typ av plog, vilken gav stor arbetslättnad vid plöjningen. Prototypen finns idag att beskåda på Svaneholms slotts museum.
Det så kallade växelbruket i Skurup reglerades strängt i tryckta arrendekontrakt. Innehållet var juridiskt bindande för åbon (arrendatorn) med tillägget: "Annars vare han genast från hemmanet skild".
En viktig förutsättning för enskiftet var att böndernas dagsverksskyldighet mot godset avskaffades. Betalningen för arrendet skulle nu istället erläggas i reda pengar. För att underlätta denna övergång till penninghushåll beviljade konung Gustaf III Svaneholms bönder 15 års skattefrihet. Macklean själv gav dem fem års arrendefrihet.
Rutger Macklean inleder sin "Lärobok i Landtbruket för Skurups socken" (tryckt 1845, nyutgåva 1985) med tesen: "Jorden är den källa, hwarutur både enskildt och allmänt wälstånd härflyter".
Den nya skolan
För att bygga ett samhälle med avancerad teknik, penninghushållning och en ny social ordning måste människan ha frihet att utvecklas och förmåga att själv inhämta ny kunskap. Och då måste hon också kunna läsa och skriva. Så resonerade Macklean.
I Schweiz verkade vid denna tid Heinrich Pestalozzi, en banbrytare inom pedagogikens område. Pestalozzi menade att alla barn skulle fostras till förståelse för orsak och sammanhang och därmed bli självständiga i sitt kunskapssökande: "Att lära barn mäta, räkna och benämna är en väg till trygghet i kunskapen och därmed självständighet".
Rutger Macklean visade stort intresse för denna pedagogik. Tillsammans med två andra skånska godsägare, Otto Ramel och Jakob de la Gardie, sände han en student till Schweiz och bekostade dennes studier under ett år. Vid hans hemkomst inrättades två skolor på Svaneholms gods, en i Skurups by (1793) och en i Sandåkra by (1795). Detta skedde med andra ord nära ett halvt århundrade innan den allmänna svenska folkskolestadgan kom till 1842.
I samband med skolreformen lät Macklean också införa vaccinering mot smittkoppor. Metoden hade lanserats i England 1798 och användes redan från år 1804. Då genomfördes kanske Sveriges första massvaccinering av skolbarn i Klockarehuset i Skurups by. Som "läkare" tjänstgjorde vid detta tillfälle socknens klockare Christian Friis, före detta trädgårdsmästare på Svaneholm.
Om Macklean
Vem var då den man som genomförde den stora jordrevolutionen och införde den nya skolan i Sverige?
Rutger Macklean föddes på Ströms herrgård i Hjärtums socken i Bohuslän den 27 juli 1742.
Hans förfäder hade invandrat från Holland på 1600-talet i samband med att konung Gustaf II Adolf grundlade Göteborg. Släktnamnet var då Mackeleir, i samband med adelskap under upplysningstiden ändrades stavningen till Mackleir. Familjen nyadlades till friherrligt stånd under den anglosaxiska förromantiken och nu ändrades namnet ännu en gång, till Macklean. Tidigare anfördes möjligen felaktigt att släkten skulle ha skotskt ursprung.
Rutger hette Mackleir ända till 1783, ett år efter det att han övertagit Svaneholms gods efter sin morbror, Gustaf Adolf Coyet. Hans farmor var dotter till Rutger von Ascheberg, en av Carl XI:s närmaste män och ägare till Ströms herrgård. Fadern Rutger Mackleir var en av Carl XII:s karoliner från Holofzin, Poltava och Tobolsk. Modern hette Vilhelmina Eleonora Coyet.
I Mackleans bildningsgång ingick juridiska studier vid universitetet i Lund. Därefter tjänstgjorde han vid hovrätten i Jönköping och sedan som som militär vid Jämtlands och Kalmar regementen. Som officer avancerade han till hovtjänst, först hos prinsessan Sofia Albertina och sedan Gustaf III:s drottning Sofia Magdalena. Han kvarstod i denna hovtjänst fram till sitt övertagande av Svaneholm.
Rutger Macklean hörde hemma i upplysningstidens tidevarv. Politiskt sett var han vänsterradikal. Liksom en stor del av den svenska högadeln vid denna tid stod han de franska jacobinerna nära. Han tillhörde oppositionen mot Gustaf III vid 1789 års riksdag. Hans bror Gustaf höll en av kungamördarna från operamaskeraden 1792 dold på sin gård Brodda, nära Svaneholm. Rutgers eventuella delaktighet i detta känner man inte till.
Litteratur
Av den äldre litteraturen om Rutger Macklean rekommenderas professor Alf Åberegs "När byarna sprängdes" (1953). Ny intressant forskning har utförts av landskapsarkitekt Göran Johnson angående Macklean och den engelska parkens införande i Sverige (1989)  samt av historikern P G Andersson angående och hans lantmätare Carl Gideon Wahlman (1992). Kulturgeografen Henrik Svenssons avhandling "Öppna och slutna rum - enskiftet och de utsattas geografi".
Under perioden 1990 - 93 gjordes en dramafilm "Macklean" för Sveriges television i Malmö. Den spelades in av Movie Makers efter manus av Per Lysander och i regi av Ragnar Lyth.
Ovanstående text är ett sammandrag av Eric Mårtenssons text "Rutger Macklean - Om den stora jordrevolutionen och den nya skolan" i år 1997 års upplags av Svaneholms årsskrift. Årsskriften ges ut av Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening. Den, liksom annan litteratur om Macklean, Svaneholm och Skåne, finns att köpa i museibutiken.