Denna arkitektur och detta material möter man också på Rökhuset. Det är ett åttakantigt hus av matt tegel med topptak och kort rektangulär tillbyggnad med sadeltak åt norr. Mitt i huset, som idag är ett enda rum, står en skorsten med öppen eldstad och ut mot Svaneholmssjön leder franska debattangdörrar med glas. Såväl dörruttaget som fönstren, vilka rikt spröjsade, har halvrundformiga bågar. Dessa bågar kompletteras av att varje fält i ytterväggen har en s.k. romansk bågfris upptill och att varje hörn är markerat med en slät pelare, så att väggfälten verkar försänkta. Denna stil kallades under medeltiden den romanska, men under C.G. Brunius tid den nyromanska.
Man kan inte påstå att han ritat Rökhuset. Men om man utgår ifrån att en karta från 1860 inte har huset utsatt och att det senare finns med, så kan man ganska lätt inringa Rökhusets byggnadstid. Det är i alla fall byggt innan 1872, då godsägare Carl Hallenborg dog detta år och dottern skriver att han byggde huset till godsets höns innan han dog.
Man vet också att Rökhuset, som egentligen var hönshus, utgjorde bostad år grevens kusk. Under hembygdsfesterna och Svaneholms-tingen 1935-1969 användes huset som sommarcafé av restauratrisen Johanna Kjellkvist.
Fortsätter du din vandring på stigen norrut kommer du så småningom
< Föregående sida
upp till grundstenarna och ruinen efter det egentliga rökhuset, ett enkelt lerhus i vilken den sista kusken mottog köttvaror till rökning.
Fortsätt vandringen norrut längs sjökanten. Skogen där består av blandad ädellövskog med ek och bok som dominanter. Men även andra träslag förekommer. Inslaget av al är starkt närmast sjön.
Längre upp på kullen där stigen går över mot Kärleksudden står en stenbänk, alldeles i närheten av två väldiga bokar som växt samman med en ek. Runt dessa och ute på udden finns ytterligare bänkar och en utkiksplats över sjön.
Nästa sida >