Slottet bildar idag en sluten fyrkant, vars längor tillkommit vid olika tidpunkter. Den nuvarande sydöstra längan med portgången tycks vara äldst. Dess planlösning överensstämmer nämligen i huvudsak med senmedeltidens fasta stenhus, till exempel Glimmingehus. Längan lär dock inte ha varit fristående någon längre tid. Genom att studera bland annat byggnadsteknik och -material kan man sluta sig till att de övriga längorna byggts till nästan omedelbart.
Svaneholm har för övrigt inte fått mycket av renässansens prydnadselement. De enda utsmyckningarna utgörs av trappgavlarna, samt den smala vita murfrisen, som löper runt slottets utsida.
Interiör
Källaren utgörs av ett avlångt rum, där slottets garnison var förlagd. I första våningen finns riddarsalen för männen av stånd, i andra våningen borgsalen ("fruestugan") där damerna vistades.
På vindsvåningen fanns skytteloft med skyttegluggar för försvar på långt håll och kastgluggar som försvar mot stormningsförsök.
Ombyggnationer
Nästan alla skånska slott och herrgårdar har under olika tider blivit utsatta för någon form av förändring. Svaneholm är inget undantag.
Vid 1600-talets slut ägdes godset av en adelsman vid namn Axel Gyllenstierna (1653-1705). Gyllenstierna var en berest man och hade under vistelser i Italien tagit intryck av den italienska barockarkitekturen. Omkring år 1694 påbörjade han en ombyggnad som syftade att förändra Svaneholm till denna stil.
Resultatet blev den nuvarande sydöstra längan, vilken påbyggdes med två blindvåningar. Dessutom fick alla längorna nya och symmetriskt placerade fönster.
Avsikten var tydligen att förändra slottets övriga längor på samma sätt, men arbetena avbröst hastigt vid Gyllenstiernas död.
Vid denna ombyggnad gjordes även en del förändringar av interiören. De tidigare utvändiga trapptornen revs ner och ersattes av trapphallar i nordvästra och sydöstra längornas mittpartier.
1800-talets förändringar
Senare generationers insatser i Svaneholms byggnadshistoria har inte varit lika omfattande. Värt att nämna är dock att Rutger Macklean, slottets ägare vid 1800-talets början, då lät fylla igen vallgravarna så att den tidigare borgholmen fick fast landförbindelse. Vidare lät Macklean anlägga en park i engelsk stil.
Den nuvarande parken är ursprungligen anlagd i romantisk stil av Carl Hallenborg. Detta skedde på 1840-talet.
Under senare delen av 1800-talet gjordes en del då tidsenliga, men mot slottets allmänna karaktär stötande ingrepp. Bland annat byggdes en altan och en del så kallade franska fönster togs upp i sydvästra längans framsida. Dessa försvann dock i början av 1900-talet.
Under en reparation 1876 framkom i stora festsalen under det nuvarande taket ett ännu äldre tak med bjälkar och mellanliggande valv. Enligt beskrivningar var valven målade i ett glest mönster av frukter och bladrankor. Tyvärr har det inte funnits möjlighet att restaurera detta tak.
Den sista ombyggnationen
Svaneholms sista privata ägare, greve Carl Augustin Ehrensvärd, lät åren 1933-34 utföra en genomgripande men pietetsfull restaurering av slottet. En del moderniteter infördes, till exempel installerades centralvärme i första och andra våningarna.
I samband med dessa arbeten återställdes en hel del av det som under tidernas lopp varit utsatt för förödelse och vanvård. Så till exempel restaurerades en mängd vägg-, bård- och frismålerier som sedan 1800-talet funnits i vissa rum.
En kort tid efter att dessa ombyggnationer och restaureringar skett avled greve Ehrensvärd och efter honom övergick Svaneholms slott till att bli museum.
(Ovanstående text bygger på fakta som hämtats ur skriften Svaneholms Slott av Eric Mårtensson, ISBN 91-630-8507-0)
 |
| Svaneholms slott är över 450 år gammalt. |
 |
| Slottet har genomgått flera ombyggnader, såväl till det yttre som till det inre. |
 |
| Slottet
är idag ett museum av högsta klass. Bland annat visas en
samling äldre skånska silverföremål. |
 |
| Svaneholms slott är inte bara praktfulla gemak. Här visas även exempel på hur allmogen levde i äldre tid. |
 |
| Rutger Macklean, den mest kände slottsherren på Svaneholm. |
